Sitemap

Segregation orsak till växande gängkriminalitet

News: Jun 10, 2016

Orsaken till den växande gängkriminaliteten i Göteborg är en ökad segregation. Det menar docent Torbjörn Forkby som under flera år har forskat kring gängkultur och gängkriminalitet.
- Det handlar i grund och botten om en klyvning av staden. Verktygen för att påverka de mekanismerna äger ju inte socialtjänsten. Däremot kan socialt arbete bidra stort genom kunskapen om socialt utsatta grupper, säger han.

Tillsammans med forskarkollegan Susanne Liljeholm Hansson har Torbjörn Forkby intervjuat många ungdomar med gängtillhörighet. Anledningen till att en del ungdomar går med i gäng varierar men genomgående är att grupperingen kompenserar för en känsla av tillkortakommande.
- Många av de ungdomar vi intervjuat pratar om en upplevelse av att inte duga fullt ut, en känsla av att aldrig ha lyckats. Det kan handla om olika sammanhang; både i familjen, skolan och på fritiden. Den där känslan av tillkortakommande uppfattas som ett hot mot självvärdet och det försöker man skydda sig ifrån genom att tillhöra ett gäng. I gänget ser de en chans att bli någon.

Torbjörn Forkby menar att roten till den växande gängkriminaliteten i Göteborg är en ökad segregation men att det finns möjligheter för socialt arbete att bidra till lösningar både på ett långsiktigt plan och på grupp- och individnivå.
- Det gäller att ha två perspektiv öppna samtidigt: dels en övergripande analys av hur det ser ut i stort och vad som bidrar till dagens utmaningar och dels en fokusering på vad som socialt arbete faktiskt kan göra i den enskilda situationen.

Krävs en kritisk diskussion
Han understryker behovet av en kritisk diskussion av insatser för denna grupp unga personer. Forskningen pekar på att en del av det som görs i form av stödinsatser bygger mer på invanda föreställningar kring vad som verkar bra, snarare än noggranna undersökningar. Även om insatserna görs med bästa avsikter, kan de tyvärr visa sig ha en motsatt effekt och snarare förstärker problemen än motverkar dem.
- Jag menar att socialt arbete måste ta på allvar att det ofta vilar på en grundläggande osäkerhet. Inte sällan fattas beslut som är baserade på ett otillräckligt kunskapsunderlag om situationen. Det finns otillräcklig generell kunskap om vad som skulle kunna funka bra och det kan därtill finnas målkonflikter mellan olika involverade.

Som exempel nämner han skolan, där det finns insatser som förstärker känslan hos den enskilde av att "ag är ett problem och tillhör inte de vanliga". Eller några av Polisens metoder som egentligen syftar till att visa närvaro men istället förmedlar en känsla av "vi och dem". Utifrån detta skapas negativa cirklar.
- Inom socialtjänsten kan det handla om att en socialsekreterare hamnar i en situation där den i en akut situation måste tillgripa ett visst verktyg, t.ex. placering på en institution. Detta trots att det finns misstankar om att den miljön kan innebära ett behov hos personen att markera sin position.

En nyckel i det sociala arbetet med de här unga grupperna menar Torbjörn Forkby är en förtrogenhet med de livsvillkor och sammanhang som grupperna lever i. Han skulle gärna se ett socialt arbete som var mer närvarande, flexibelt och som uppfattades som en viktig resurs i förändringsprocesser.
- Vid till exempel avhopp från kriminella gäng behövs ibland snabba beslut. Det kräver kunskap och att man tänker utanför de traditionella ramarna.

Vi vet egentligen redan en hel del om hur det ser ut i Göteborg idag med ökade gängbildningar. Hur kan samhället arbeta mer framgångsrikt med detta?

- Om vi till exempel talar om skyddsverksamhet för avhoppare så är det jätteviktigt att se över hur de sociala relationerna och nätverken ser ut - inte minst om man måste flytta till en annan ort. Det handlar om grundläggande saker som vilka möjligheter personen har att umgås med någon på fritiden. Hur kan en meningsfull vardag börja byggas?

- Ensamheten är något som kan vara svårt att hantera för avhoppare. Det visar en pågående studie om exitprocesser, som jag genomför på uppdrag av Kriminalvården tillsammans med forskarkollegan Jari Kuosmanen.

På ett mer generellt plan ser Torbjörn Forkby att skolan behöver hitta en fungerande struktur för att stötta och fånga upp personer tidigt och på ett sätt som inte är exkluderande.
- Många av dagens kriminella har verkligen blivit uppmärksammade tidigt men då framförallt som ett problem och på ett sätt som förstärkt känslan hos personen av att vara annorlunda.

Medias bild behöver nyanseras
I medierna framstår Göteborg inte sällan som en gangsterstad men den bilden vill inte Torbjörn Forkby skriva under på. Han påpekar att brottsligheten i både Sverige och Göteborg har minskat. Däremot har Göteborg de senaste åren sett en utveckling med flera grupperingar med gängstatus.
- Det är klart att i vissa områden finns ett problem med gänggrupperingar men det varierar också över tid vilket område som är mest utsatt i denna bemärkelse.

- En självklarhet som ändå är bra att påminna sig om är att gängmedlemmar egentligen inte drivs av andra sociala och emotionella krafter än andra människor. De är inga monster. Men inom gänget kan en del handlingar möjliggöras som skulle vara svåra att utföra utanför gänget.

Han förklarar att gänget kan neutralisera de kognitiva och moraliska spärrar samt den känsla av empati som annars skulle förhindra kriminella handlingar. Utbytet för att träda över den gränsen blir en känsla av tillhörighet och identitet.
- För samhället ligger utmaningen i att skapa andra sammanhang där detta kan möjliggöras istället.

Vad tycker du behöver utforskas ytterligare för att utveckla kunskapen om gäng?

- Vi behöver utveckla en samverkan mellan socialtjänst och skola som är mer påtaglig och hands-on än det traditionella remissförfarandet. Där tänker jag att socialt arbete också måste utveckla metoder för att faktiskt kunna göra en skillnad i de här miljöerna, där man samarbetar med civilsamhället och är mer närvarande i människors liv.

- Jag skulle också gärna se att man provar en tydligare koppling till forskning när det handlar om utveckling av policy och metoder. Inte att forskningen kommer in i efterhand för att tala om huruvida projektet var lyckat eller mindre lyckat, utan där forskning och praktik är mer sammankopplat.

Ytterligare läsning

Rapporten "Kampen för att bli Någon" (Rapport från FoU i Väst av Torbjörn Forkby och Susanne Liljeholm Hansson)
Rapporten "Gängrelaterat ungdomsarbete" (Rapport från FoU i Väst av Torbjörn Forkby)
Forkby, T., & Turner, R. (2016). Collaboration as usual in Sweden?: The Swedish approach to prevention and intervention with troublesome youth groups. In C. Maxson & F.-A. Esbensen (Eds.), Gang Transitions and Transformations. Springer

 

BY: Jenny Meyer

Originally published on: socwork.gu.se

Page Manager: Michael Landzelius|Last update: 11/13/2014
Share:

University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. What are cookies?